Gemensam ekonomi med olika inkomster

Två personer som flyttar ihop ställs snart inför en viktig fråga: hur ska vi hantera pengarna tillsammans? När inkomsterna är olika blir detta ännu mer angeläget. Gemensam ekonomi olika inkomst kräver tanke, planering och öppna samtal mellan parterna. Det finns flera vägar framåt, och ingen är helt rätt eller fel allt beror på vad som passar er bäst.

Tre modeller som faktiskt fungerar

Det finns tre huvudsakliga sätt att organisera ekonomin när man bor tillsammans.

• Helt gemensam: Alla pengar går på samma konto. Både utgifter och sparande hanteras tillsammans. Detta är enkelt men kräver mycket tillit mellan er.
• Proportionell fördelning: Var och en betalar gemensamma kostnader efter sin inkomst. Om en tjänar 60 procent mer betalar hen också 60 procent mer av hyran och maten. Detta säkerställer att båda kan spara till framtiden.
• Helt separat: Ni behåller egen ekonomi och delar bara vissa utgifter. Detta kräver ett tydligt avtal om vilka kostnader som är gemensamma (och vilka som inte är det).

Ungefär 36 procent av svenska par har helt gemensam ekonomi, medan 56 procent väljer delvis gemensamt. Många använder blandade lösningar: ett gemensamt konto för fasta utgifter plus egna konton för sparande och personliga inköp. Det funkar faktiskt ganska bra.

Så skyddar ni er långsiktigt

Pengar handlar inte bara om idag utan också om framtiden. Om den med högre inkomst inte kompenserar för större andel av utgifterna kan den andra få svårare att spara till pension och buffert.

Skriva ett samboavtal eller äktenskapsförord är inte romantiskt, men det är viktigt. Dessa dokument skyddar båda vid separation eller dödsfall. Utan avtal kan tillgångar och skulder tolkas olika enligt lagen, vilket kan bli rörigt senare.

Planera också för pensionen tillsammans. Långsiktigt sparande påverkas av hur mycket varje person kan lägga undan nu. En buffert på båda kontona minskar också gnabb när överraskningar kommer.

Praktiska första steg för er

Börja enkelt. Gör en lista över alla gemensamma kostnader: hyra, försäkringar, mat, lån och övriga utgifter. Lägg ihop siffrorna.

Välj sedan vilken modell som passar er bäst och skriv ner överenskommelsen Om ni väljer proportionell fördelning: dela gemensamma kostnader efter inkomsterna Exempel: om en tjänar 30 000 kronor och den andra 20 000, betalar den första 60 procent och den andra 40 procent av gemensamma utgifter.

Ha separata småutgiftskonton för personlig frihet. Detta minskar gnabb om den ena köper kaffe medan den andra sparar pengar.

Vanlig fråga: Påverkar detta skatter och bidrag? Nej direkt, men hushållets totala inkomst kan påverka rätten till vissa bidrag. Kontrollera med Skatteverket om ni är osäkra.

Vanlig fråga: Måste vi dela allt? Absolut inte. Ni bestämmer själva hur mycket ni vill dela. Det viktigaste är att båda mår bra och känner sig rättvist behandlade.